Hennes hår flätades utav vinden
och kylan rosade till hennes kinder lagom mycket.
Halsduken omfamnar henne så som han brukade göra,
precis så.
Fotstegen tar henne närmare till framtiden.
Pojkar i kostymer frågar henne till dans,
vilket får henne att glömma bort att det finns en
morgondag.
Solnedgången, ännu ett farväl.
Man vet aldrig vilken dag som
kommer att bli ens sista.
onsdag 1 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar