Jag hade en mardröm inatt.
Ida min Ida och jag klättrade upp i ett träd
och vi måste ha varit små, för vi hade lugg.
Jag började gråta
eftersom jag är höjdrädd.
Men Ida min Ida tog min hand och sa att
tårar kommer inte hjälpa dig ner härifrån.
Jag kramade om hennes hand
tills jag vaknade.
torsdag 9 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Saknar dig så himla mycket..
SvaraRaderaOch jag dig.
SvaraRaderaKom snart.