Man kommer hem i en onykter dimma
med min hjälte vid min sida.
Fina toner har dragits in ikväll.
Med rök och annan lukt.
När man väl kommer in i huset
flödar Bruce Springsteen från högtalare
och alla hörner.
Mamma sjunger glatt med
medans hon lagar mat.
Man går in i sitt rum och ser sin gitarr ligga där
på sängen, när man lika järna kunnat önska sig en kropp.
Men nej, det här är bäst.
Vi är bäst.
Ida min Ida
och jag.
fredag 19 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar