Mitt hjärta smälter.

Natten avslutades klockan sju på morgonen.
Det duggade när jag vinglade hem till söta Lisa.
Det duggade när jag drunknade i ett par gröna ögon.
Någon gång innan klockan två vaknade vi.
Vi gjorde en varsin latte och drog bort gardinerna,
öppnade fönstret och blandade frisk luft med nikotin.
Konversationer om våra hemländer, den kära leken och
kärleken.
Det duggade då med.
Det duggade när jag vandrade ner till bussen och grävde
ner mig i Bob Hanssons poesi.
Det började likna regn när jag var framme i Alfaz.
Med röda läppar steg jag in i ett hus full med värme.
Tomteluvar, glögg, Elvis och lussedeg.
Jag och Max spelade för min mamma
och jag har trummat sönder mina lår.
Efter tolvslaget ringde vi min lillebror som fyller 18.
Battingen.
Ida min Ida och jag har precis kikat på en cheesy-chickflick.
Jag tror John Blund bedrar mig med min syster.
Men det gör ingenting.
Jag njuter av regnet som faller som matchar perfect med
Tom Waits röst, som enligt wikipedia låter som om den
dränkts i ett fat bourbon, lämnats hängande i ett rökhus
några månader och därefter blivit överkörd av en bil.